Överståndare tall – utvecklingsträd

Här framför er ser ni en riktigt gammal grov tall som lämnats att stå kvar och växa in i den nya skogen som nu är på väg upp. Gamla träd som ställs kvar efter en föryngringsavverkning genom kalhygge kallas överståndare. De kommer att på något vis representera en äldre generation skog som en gång stått här.

Med dagens terminologi kallas de för utvecklingsträd. Tanken är att det vartefter trädet åldras kommer att bli ett allt större innehåll av biologisk mångfald knutet till trädet. Det här trädet passerar snart 200 år vilket syns på den allt slätare grova skorpbarken. Sådana här gamlingar byter också namn från tall till fura. Men det är en annan historia.

En sådan här gammal tall skapar höga biologiska värden. Här kan spillkråka, pärluggla och många andra finna sitt bo. Här trivs många insekter och skalbaggar med flera. Med ett så här kraftigt grenverk kan även en havsörn bygga sitt gigantiska bo.

Vilka biologiska värden är det då vi talar om, om vi begränsar oss till just tall? Först grovleken på stammen! I sådana här grova stammar kan spillkråkan mejsla ut sitt bohål. Det går inte i klenare stammar för spillkråkan är vår största spett. Efter att spillkråkan flyttat ut med sina ungar ur bohålet, (dom använder inte samma hål fler år!) Så kan pärlugglan flytta in nästkommande år. Den kan bo där i många år.

Mården kan sedan använda bohålet och lite senare vildbin, fladdermöss och andra smådjur. Sedan ska vi inte tala om den långa raden av småinsekter, skalbaggar mm som flyttar in. I den grova barken (skorpbarken) etablerar sig allt flera mera krävande skalbaggar. Finns det gott om kvarvarande gammel tallar i trakten, kan till och med den numera mycket sällsynta raggbocken flytta in! Tittar vi så upp i tallens krona, så ser vi att den är stor och att den består av många grova grenar. Den är lite ”spärrgrenig”, som det heter. Här i så stora och starka trädkronor, kan till exempel havsörn finna en plats för sitt bo. Ett fullt utbyggt havsörnsbo kan väga upp till ett ton! Då vill det till att grenarna håller! Arter som är beroende av så här gamla tallar, är naturligtvis många fler. Skorplavar och hänglav, tickor som tallticka (rödlistad NT), som måste ha tallar som är minst 150 år gamla för att kunna växa” eller vintertagging som bara växer på död ved uppe i kronan, dessutom bara på vintern, (båda rödlistade NT) och många många flera!

(länk: www.artfakta.se  www.skogsvårdslagen/prioriteradearter.se , dessutom: temaboken Tall samt Insektsgnag i bark och ved av Bengt Ehnström).

 

Tillbaka till sidan om leden