Här uppe i den lilla skogsslänten ser ni ett större parti flyttblock som har frostsprängts och därmed delats i flera delar. De blev kvar här när inlandsisen drog sig tillbaka.
Här trivs många olika mossor, bland annat vågig sidenmossa. Det är vår största sidenmossa och känns lätt igen på sina tydligt tvärvågiga blad i kombination med den bleka vit-, blå- eller gråaktiga färgen. När arten blir fuktig är den renare grön men fortfarande matt i ytan, till skillnad från övriga arter som glänser i fuktigt tillstånd. Smyg er försiktigt närmare och se om ni kan upptäcka den.
Här bor det rävar, grävlingar och ett och annat skogsrå i alla de hålor som har bildats och grävts ut av räv och grävling. I det gamla
bondesamhället var det viktigt att hålla sig väl med skogsrå och vättar. De kunde både skydda och ställa till det i skogen och på gården. Ofta hade man med sig en kätting som kunde kastas om skogsrået blev för närgånget.
Om ni spanar ordentligt kan ni kanske få syn på något skogsrå.
När så här stora blocksamlingar uppstår, blir de till ett ”substrat” som erbjuder livsmiljö för en mängd arter. Under de stora blocken gräver sig gärna räv och grävling in och skapar lyor/gryt för sig själva och för att härbärgera sina ungkullar. Ligger de i större slänter med glesare skog, kan klippblocken även passa för berguven att lägga sitt bo om inga bergbranter finns i närheten.
Foto: Artsidan.se
Är skogen sluten som här, får stenblocken snart påväxt av ett ganska stort antal mossor. Flera av dem är mycket vackra, särskilt om de studeras under lupp! Men sidenmossan som ser ut som en vågig krage, kan avnjutas utan lupp.